soundofsilence

Det finns säkert ett tiotal personer jag skulle kunna lista och skriva hur kick-ass var och en av dem är. Men det finns bara en person som, utöver kick-ass, är lite mer speciell och, om möjligt, ännu finare - rakt igenom. Någon som bara ger, utan att förvänta sig det minsta lilla i gengäld. Denne någon som, för mig, betyder världen, och lite mer därtill.

Allt det här är vad som egentligen väger tyngst, även om det är, och borde vara, så himla mycket mer än "bara" fina ord och handlingar. Jag vill inte bara säga tack för att du är du, utan också tack för att den du, är min.

Hur som helst är det just detta jag går omkring och funderar på/över.. inte minst igår under tiden jag satt som sällskap och tog mig tid att följa och lägga märke till varenda ansiktslinje, kroppsrörelse och andetag. Jag har nog inte bara världens finaste pojkvän, utan också, helt enkelt - förbannat tur, trots allt. Och med dessa ord avslutar jag denna månads kanske mest förvirrade inlägg och säger tack, tusen gånger om. För alla fina kommentarer, varma ord och ännu, ännu finare handlingar. Ni får mig att fortsätta le!

---

en gammal vän om 100625 - "Wish I could rip out a page of memory":
"du är saknad, lillie! bara så du vet"

Jag vet inte vem, hur eller varför. Men det där var, och är fortfarande, förbannat fint skrivet.