120322 - "Stay here and listen to the nightmares"

Trots att det är alltmer sällan mellan gångerna så finns det fortfarande stunder när vågen av tomhet överrumplar mig och får allting att verka hopplöst. Stunder då det är skitsamma om jag någonstans VET att min verklighet är långt därifrån för det kommer i alla fall kännas oundvikligt att tappa fotfästet, och än mindre låta bli att känna mig oviktig.

..and in a moment the memories are all that remain.

100720 - "Keep waiting for the end of the day"

Med förhoppningar om regnbågar (tacka Håkan för den) lyckades jag göra mig själv både besviken och förbannad. Igen. Men jag menar.. kom igen! Är det verkligen möjligt? Indeed!

"Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart.."
Skitsamma om det gör ont.

"..och när jag känner så då tänker jag på dig."
Det syns, åtminstone, inte.

"Men tiden har sin rätt att förändras där den går.."
Det blir vad man gör det till. Även om -
"..nya dagar väntar med nya tidsfördriv."

"Och allting liksom kräver mera nu.."
Det spelar ingen roll när det redan krävts allt.

"..så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv."
Tacka vet jag L.Winnerbäck: "Älskade, älskade, du."


100219 - "Allt förändras fast ingenting händer"

Utöver att jag fortfarande står på benen och andas luft finns det: noll information. Men ett lite mindre livstecken från mitt håll är åtminstone vad jag, i skrivande stund, kan bidra med.

Jag har i alla fall världens bästa (..och finaste) människor i min omgivning som förgyller dagarna och gör det onda mindre ont, likaså det dumma mindre dumt. Ingen nämnd, ingen glömd, som man brukar säga. Tillsvidare blir jag.. mer eller mindre osynlig, på obestämd tid.

100114 - "Vi visste ingenting om verkligheten"

Jag ville vara nåt som känns
- NU vet jag "hur" det känns.

Jag hatar att bli liten,
och vintern är så satans lång igen.


091208 - "Det är inte slagen som känns"

Det var ingen tillfällighet. Egentligen. Ingenting som borde ha förvånat. 
Men ändå kändes det som ett slag i magen.

"Välkommen tillbaka till verkligheten!" - Tack..
Ibland kan det räcka med att bara befinna sig på fel ställe vid fel tillfälle.

Ont i hjärtat. 
Och tömd på energi. 


091120 - "Jag försöker låta bli"

Att låta stoltheten vinna över kärleken känns först som att vinna, 
först - tills man tillslut inser att man förlorat det viktigaste slaget.
Sitt eget hjärtslag. 


091115 - "För mycket tid att tänka"

Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut.
Du säger att du minns och att det känns som igår,
men det var för länge sen för att ens komma ihåg.

Det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är.


RSS 2.0