soundofsilence

Efter en god-natts-sömn, omsluten av världens finaste, var jag fit-for-fight för gårdagens händelser. Dock så uteblev bloggandet (och därmed gårdagens lucka). Men bättre sent än aldrig, sägs det ju! I alla fall.. "Tvåsamhet".

Ibland funderar jag mycket på det här med tvåsamheten och hur man får ett förhållande att fungera. Självklart finns det inte något facit man kan gå efter.. och det är förbannat komplicerat det här med att lita på den livslånga kärleken, som jag bestämt tror på.

Vad är viktigast i ett förhållande? 
Närheten och passionen, kanske. Att man har humorn, och verkligen kan skratta, tillsammans, exempelvis. Det är nog främst min grund för allt det där andra. Det vill säga passion, närhet, ömhet, och så vidare. För skulle inte min bättre hälft vara förstående, och ha, nästan, samma sinnessjuka humor som jag.. då vet jag inte.

Tvåsamheten är guld värd för dom som lyckats uppnå det. Fast visst.. vänner kan vara bra om man lyckas med konststycket att skaffa sig bra vänner. Bra vänner kan vara guld, men dom kommer inte ge en närhet om kvällarna när mörket faller. Jag tror dock att tvåsamheten blir bättre om man provat på rejäl ensamhet först. Först då vet man vem man är, vem man vill bli, och det både med eller utan en människa bredvid. Av egen erfarenhet.