soundofsilence

"Hej!
Du hade VG på matte-provet (Bra!). Din algebraiska behandling av problemen visar att du har blivit säkrare på algebra. Därmed tycker jag att du har visat så mycket kunskaper i B-kursen att jag kan sätta ett G på dig i slutbetyg. Glöm inte att lämna igen boken (lärar-facket).
Ha en skön sommar!"

Även om särskrivningen får mig att tjuta och grina illa, var DET DÄR höjden av lycka. För ja, det ska jag minsann. "Ha en skön sommar" alltså, och nu; en förbannat-jävla-skön sådan. 
Men dessförinnan ska jag: kom-ma ihåg(!) att läm-na igen bok-en, i lärar-facket.

För en mer ingående beskrivning av lördagskvällen hänvisar jag till min bästa vän, det även om vi under kvällen/natten befann oss på skilda håll. Hur som helst var det, förutom långt över mina förväntingar, en bättre-kväll, så länge den varade åtminstone.

Gårdagen inleddes av ett kortare besök från finare-vän, som därefter gjorde mig och pojkvän sällskap ut på byn. Godis för en och femtio senare begav vi oss hemöver för lunch innan jag vinkade av finare-vän och gjorde ett kortare besök i Tullingsås, tillsammans med familj nummer två, hos "momma" och "moffa"! Lika uppskattat varje gång, och än mysigare!

I alla fall är detta verkligen inte vad dagens inlägg skulle innehålla, fast åt andra sidan bör jag väl kanske fortsätta med meningslösa inlägg tillsvidare? Well, det är antingen.. eller... !

För mycket tankeverksamhet under gårdagen resulterade i att jag missade min bästa vän.. nog för att det kommer jämna ut sig ikväll. Detta då jag, efter övertalning, bestämt mig för att spendera kvällen på annat håll och tillsammans med finare/bättre människor.

Fram till dess har jag ingen aning om vad som kommer ske, även om det sedan tidigare varit sagt att lördagen skulle innebära "motormässa" i Östersund/Frösön. Fast, åt andra sidan hade väl ingen (åtminstone inte vi) räknat med regn i varierande mängder. Åh.. ja.

Hur som helst är det, oavsett väder, fortfarande lördag. Lördag och helg! Därför tänker jag nu avrunda och återgå till veckans höjdpunkt och dagens to do. Tacka vet jag lågprisgodis!

Genom att kasta ett öga ut genom fönstret kan jag, med all säkerhet, fastställa att åtminstone vädret ser lovande ut. Regn, regn och åter igen - regn. Men vad gör väl det när det finns så mycket annat att sysselsätta sig med inomhus? Så, förutom att ha lagt harpan ett antal gånger har jag lyckats gjort mig i ordning, det sista av en ännu okänd anledning..

Eller ja.. nog för att min bästa vän förväntas komma inom en halvtimme(!), även om hon faktiskt redan fått varit med och sett det mesta. Så om jag nu - mot all förmodan, skulle sitta spritt språngandes naken skulle det vara skitsamma. Ehe! Åtminstone nästan.

HUR SOM HELST. Från friheten att kunna vara naken till dagens; what to do? Det blir förmodligen ingenting annat än en helt vanlig fredag, säkerligen inomhus. Denna tillbringas framför "The Imaginarium Of Doctor Parnassus", och förhoppningsvis i trevligt sällskap.
Men nu, och först, tänkte jag leka med min bästa vän och andra, bättre, halva. L-later!

Klockan är halvåtta, och om drygt fyrtio minuter sätter jag mig på bussen in till Östersund för att göra vad jag bävat inför under flera veckor. Veckor som kan räknas om till ett antal månader! Eller ja, dagar.. förvisso. Men ändå! Timmar.. dagar.. livstid.. Vad är skillnaden?!



ÅH! Och så var dagens höjdpunkt förbi. Nu håller jag lilltummen och hoppas jävel för att det här går ur vägen och att jag, efter idag, aldrig någonsin behöver utsättas för liknande igen.

Efter gårdagens många "om" och ännu flera "men" satte jag mig tillslut ned, dock motvilligt, och började grunda helvetesfunktionerna. Åh, johodå! Fastän det ett tag var som att försöka tyda hieroglyfer, kunde jag tillslut lösa ekvationssystemen, grafiskt. Och DET var höjden av lycka (med en känsla av frihet)! Även om jag aldrig någonsin kommer dra nytta av den kunskapen, eller ja.. med - möjligen, ett undantag för morgondagens provskrivning.

SÅ! Med den arma insatsen kunde jag lägga matteboken åt sidan för kanske(!!1!) sista gången, beroende på imorgon. Hur som helst var det i alla fall sista gången jag tog upp någonting som rör mina studier och försökte göra någonting intressant av dem. Ehe, ja.

Det börjar närma sig en hel del evenemang och nöjen dessutom, av vilka "köpmanna" kommer härnäst. Och givetvis står jag nu, som väntat, i valet och kvalet om det blir utgång eller hemmasittarkväll. Men varför? Jag kan antingen låta vädret bestämma, eller ta ett självständigt beslut. Ändå överväger jag att låta vädret avgöra hurvida det passar sig med en vistelse utomhus.. helt enkelt för att underlätta och bespara mig större funderingar.

ELLER! så låter jag var och en av er komma med fem negativa resp. positiva anledningar till varför jag inte borde och/eller borde befinna mig på annan plats - än hemma, under helgen. Nu förväntar jag mig givetvis kommentarer till detta inlägg, för tid vet jag att ni har.
Hur? Jo, genom att ni suttit och scrollat er genom denna text och förmodligen hittat


....


..enda

...

....


..hit.

Det finns förmodligen en hel del anledningar och skäl till varför mina uppdateringar kommer alltmer titt som tätt. Vilka vet jag egentligen inte. Men att jag avslutat en större del av alla kurser i tvåan känns som ett skapligt tryggt argument, tillsvidare åtminstone.

Så! Fortsatta förberedelser inför kommande bal, födelsedagsfirande och studenten är vad som dödar den större delen av tiden under mina - annars meningslösa, dagar. Förväntningar brukar, av egen erfarenhet, leda till stora besvikelser. Men för en gångs skull tar det inte emot någonstans, inte ens med vetskapen om att jag under en hel kväll kommer befinna mig bland ett tiotal avgångselever och, med största säkerhet, kännas vara förbannat missplacerad. Men, VA? Nä, inte ens det tynger mig. Inte längre. 

Jag har alltså, på något vänster, lyckats glädjas åt tanken att få vara någon, oavsett om det bara är för en stund. Även om det ännu inte löst sig med födelsedags- och/eller studentpresent till pojkvän så har jag faktiskt(!1!) funderat över denna punkt och nästan planerat en mindre weekend. För oss två givetvis, även om det känns ska vara självklart. 

Fast ja.. Björn - det vill säga pojkvän nummer två, skulle säkert inte tacka annat än "ja", men det får bli någonting dem emellan, och DÅ, förhoppningsvis, i vänskapligt syfte. Ehe!

Hur som helst, och fortfarande, finns här några saker kvar att ta itu med. Därför avrundar jag för nu och återgår till dessa helvetesfunktioner, nollställen och maxi-/minimipunkter(..).