100525 - "But, then again, I don’t remember you"

Det finns förmodligen en hel del anledningar och skäl till varför mina uppdateringar kommer alltmer titt som tätt. Vilka vet jag egentligen inte. Men att jag avslutat en större del av alla kurser i tvåan känns som ett skapligt tryggt argument, tillsvidare åtminstone.

Så! Fortsatta förberedelser inför kommande bal, födelsedagsfirande och studenten är vad som dödar den större delen av tiden under mina - annars meningslösa, dagar. Förväntningar brukar, av egen erfarenhet, leda till stora besvikelser. Men för en gångs skull tar det inte emot någonstans, inte ens med vetskapen om att jag under en hel kväll kommer befinna mig bland ett tiotal avgångselever och, med största säkerhet, kännas vara förbannat missplacerad. Men, VA? Nä, inte ens det tynger mig. Inte längre. 

Jag har alltså, på något vänster, lyckats glädjas åt tanken att få vara någon, oavsett om det bara är för en stund. Även om det ännu inte löst sig med födelsedags- och/eller studentpresent till pojkvän så har jag faktiskt(!1!) funderat över denna punkt och nästan planerat en mindre weekend. För oss två givetvis, även om det känns ska vara självklart. 

Fast ja.. Björn - det vill säga pojkvän nummer två, skulle säkert inte tacka annat än "ja", men det får bli någonting dem emellan, och DÅ, förhoppningsvis, i vänskapligt syfte. Ehe!

Hur som helst, och fortfarande, finns här några saker kvar att ta itu med. Därför avrundar jag för nu och återgår till dessa helvetesfunktioner, nollställen och maxi-/minimipunkter(..).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0