101122 - "Maybe redemption has stories to tell"

Dag 03 - Mina föräldrar
Det här ämnet är väl egentligen ett av de jag faktiskt försöker undvika att skriva om, inte för att det är svårt att sätta ord på känslor utan mer för att det inte finns något att säga.

Till att börja med har vi min mamma, Gladys, som både kan se efter andra samtidigt som hon kämpar med att hålla ihop sig själv. Hon är inte bara en trygg famn och en axel att luta sig mot, utan också den som alltid stått bakom och tagit emot när benen inte orkat mer. Att påbörja någonting utan att få mamma involverad är nästintill omöjligt då hon alltid vill och försöker att finnas till hands, både fysiskt som psykiskt. Med fina egenskaper och en stark utstrålning blir den svaga personligheten osynlig och får vem som helst att blekna i jämförelse. Inte bara en vardagshjälte o ett lyckopiller, utan också världens bästa mamma.

För stamcell nummer två finns det, idag, egentligen inte så mycket att berätta - åtminstone inte mer än vad nedanstående inlägg kan göra rättvist. Det har i alla fall varit fint, en gång.
http://soundofsilence.blogg.se/2009/november/091108-ett-mycket-sallsynt-exemplar.html

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0